När fotografiet blev en lögnmaskin
Idag talar alla om AI, deepfakes och hur vi inte längre kan lita på våra ögon. Men det är långt ifrån första gången vi upplever den oron. Redan 1912 utbröt en debatt i USA om "falska fotografier" som ansågs hota både samhällsmoral och sanningssökande.
I en artikel från Pessimists Archive beskrivs hur medier och politiker då gick till hårt angrepp mot den nya fototekniken. Precis som idag med AI såg man framför sig en framtid där vi inte längre kunde avgöra vad som var sant.
Exempel på oro från 1912
Retuschering som fusk: En av de största farhågorna var att porträttfotografer "förskönade" bilder. Rynkor suddades bort, kinder gjordes smalare, hår fylldes i. Kritiker varnade för att detta skulle underminera sanningen och lura människor.
Andefotografier: Samtidigt spreds bilder som påstods visa andar och spöken. Många tog dessa på blodigt allvar, vilket sågs som ett farligt bevis på att tekniken kunde användas för att förvilla människor.
Politisk propaganda: Det talades också om risken att fotografier kunde manipuleras i politiska syften – att bilder skulle användas som ”bevis” för något som aldrig hade hänt.
Historien upprepar sig
Det intressanta är hur väl detta speglar dagens debatt om AI. Skillnaden är egentligen bara skalan och hastigheten. En manipulerad bild 1912 kunde lura en liten grupp människor. En AI-bild eller video 2025 kan spridas till miljoner på några minuter.
Men kärnan i oron är densamma: att tekniken undergräver vår förmåga att avgöra vad som är verklighet. Och kanske ännu mer – att vi vill bli lurade, när lögnen råkar vara mer lockande än sanningen.
Länk till hela artikeln här: The 1912 war on fake photos
Mvh // Johan
Den bästa boten mot skrämmande nyheter är kunskap.
Jag minns att jag gick datorkurser på 80-talet. Jag upplevde det med skräckblandad förtjusning. 😉
Om några år skrattar vi kanske åt detta med.
/Maria
Det är sant det här är inget nytt och ser man tillbaka som i början på 1900 målade man på fotografier och jag kom in för några år sedan på såna bilder och kunde inte tro att man med pensel och färg hade fått till det så ofattbart snyggt.
Minns inte nu vart jag hittade dom fotografierna men det var jäkligt snyggt gjort nu var det en konstnär som väl vad jag förstod inte var ute efter att förändra eller sprida falskheter det var snarare konst men man kunde riktigt tro det var enbart fotografiet inte färg och pensel med i bilden.
Skillnaden idag mot förr är att det sprids i en rasande fart över hela världen sen finns det där på nätet och manipulationer av röster intervjuer rörliga bilder i onda avsikter så med vår teknik vi ligger risigt till vad som helst kan ske och hända när tekniken hamnar i fel händer.
Jag märker att jag litar inte på något och är det äkta via dom vanliga kanalerna som exempelvis expressen, aftonbladet med flera helt vanliga blaskor vad vet vi egentligen idag om vad som är äkta eller inte 🤔
#7: Ja, du sätter fingret på två av dom större riskerna. Det började väl i och för sig redan med internet, men kan förvärras med hjälp av AI.
Men det är också enklare idag än för 40 år sedan att genomskåda lögnerna. När jag växte upp fanns SVT, SR, Expressen, DN, Aftonbladet SvD. Det är uppenbart att media även då hade mycket fel, ibland säkert medvetet av ideologiska skäl, ibland av misstag.
Det var ett stort förtroende för media, men du hade väldigt små möjligheter att faktagranska dom. Och framför allt var det nästan omöjligt att nå ut med felaktigheterna som upptäckts.
Idag sprids visserligen mer felaktigheter, men det är också enklare än det någonsin varit att granska felaktigheterna.
Det är svårare än någonsin för myndigheter och lögnaktiga politiker att helt komma undan med sina lögner.
Så frågan är nog egentligen så här:
Vill du bli ljugen för, utan att ha en chans att upptäcka det? Eller vill du bli (mer) ljugen för, fast du kan hitta alternativa källor där du kan få korrekt information och genomskåda lögnen?
Mvh // Johan