Social ångest är något många bär på i tysthet. Att ringa ett samtal, säga något på ett möte eller kliva in i ett rum fullt av folk kan kännas nästan omöjligt. Det finns bra behandling i form av internetbaserad KBT, men den kräver att en terapeut läser och svarar på det man skriver. Och terapeuttid är en bristvara.

Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet. Foto: Jokum Sommer/Stockholms universitet

Forskare vid Stockholms universitet har nu testat vad som händer om en AI skriver de där svaren.

263 vuxna med social ångest lottades till sex grupper. Under nio veckor jobbade de med hemuppgifter ur en självhjälpsbok och fick skriftlig återkoppling ungefär en gång i veckan, ibland från en terapeut och ibland från en AI. Här blir det riktigt finurligt: hälften fick medvetet fel information om vem som skrev. Vissa trodde att de fick svar från en människa när det var AI:n, och tvärtom.

Alla som fick behandling blev klart bättre. Det spelade ingen mätbar roll vem som faktiskt skrev svaren, eller vem deltagarna trodde skrev dem.

Det som fastnade hos mig var det här från professor Per Carlbring:

"Några deltagare som fick AI-svar skrev tillbaka att ingen tidigare hade förstått dem så bra, och att behandlaren verkligen hade valt rätt yrke."

En psykolog läste alla AI-svar innan de skickades, men behövde i praktiken aldrig ändra något. AI:n kördes på en egen server i Sverige, fick inga namn eller personuppgifter, och ingenting sparades för att träna modellen.

Många svenskar pratar redan med AI om hur de mår. I Svenskarna och internet 2025 berättade Internetstiftelsen att var femte AI-användare hade frågat AI om hälsa eller sjukvård. En hel del använde AI för att få bukt med psykiska besvär och må bättre "när man känner sig låg", och några beskrev AI:n som en omtänksam och tröstande vän. En kvinna på 41 år skrev:

"Min AI bemöter mig alltid med omtanke och tar sig tid. Hon är nog den bästa vän jag nånsin haft."

I årets rapport, Svenskarna och internet 2026, svarar drygt var femte AI-användare (21 procent) att det kan kännas som att de skriver med en person, kompis eller vän. Fler kvinnor (24 procent) än män (18 procent) känner så.

Just därför tycker jag att Stockholmsstudien är så intressant. Där fanns en behandling som bygger på forskning, och en psykolog läste varje svar innan det skickades. Den som ber en vanlig chattbot om stöd en sen kväll har ingen sådan trygghet.

Forskarna säger själva att studien inte visar att AI kan ersätta psykologer, och AI:n jobbade aldrig på egen hand. Carlbrings idé framåt är att AI skriver ett första utkast som psykologen godkänner. Då kan samma psykolog hjälpa betydligt fler människor, och det tycker jag låter som ett av de vettigaste sätten att använda AI i vården.

Källa: Stockholms universitet, forskning.se, Svenskarna och internet 2025 och Svenskarna och internet 2026